Klimakteriet

Vad är egentligen klimakteriet?

Klimakteriet kallas också övergångsåldern. Det är åren kring sista menstruationen. Denna period i kvinnas liv pågår ca 10 år och sträcker sig från de första tecknen på minskad hormonproduktion till åren efter hennes sista mens.

När klimakteriet startar är individuellt. Det beror på olika faktorer såsom genetik, fysisk aktivitet eller tobaksrökning. De vanligaste symtomen är blödningsrubbningar, värmevallningar, sömnstörningar, hjärtklappningsepisoder, nedsatt sexlust, humörsvängningar samt slidtorrhet. Intensiteten av symtomen varierar mellan olika kvinnor.

Klimakteriet kan delas in i 3 olika faser:

Vad är egentligen klimakteriet?

Klimakteriet kallas också övergångsåldern. Det är åren kring sista menstruationen. Denna period i kvinnas liv pågår ca 10 år och sträcker sig från de första tecknen på minskad hormonproduktion till åren efter hennes sista mens.

När klimakteriet startar är individuellt. Det beror på olika faktorer såsom genetik, fysisk aktivitet eller tobaksrökning. De vanligaste symtomen är blödningsrubbningar, värmevallningar, sömnstörningar, hjärtklappningsepisoder, nedsatt sexlust, humörsvängningar samt slidtorrhet. Intensiteten av symtomen varierar mellan olika kvinnor.

Klimakteriet kan delas in i 3 olika faser:

Kallas ofta för “förklimakteriet”. Under denna fas kan kvinnan uppleva flera symtom som beror på en naturligt sjunkande nivå av progesteron. Det kan yttra sig som oregelbundna menstruationsblödningar och PMS-liknande besvär. Successivt sjunker även östrogennivån och leder till de klassiska besvären såsom värmevallningar, svettningar, hjärtklappning, sömnstörningar och trötthet. Även produktionen av androgener sviktar. Detta kan leda till minskad sexlust, trötthet och försvagning av muskelstyrkan. 

Är definitionsmässigt tidpunkten för den sista menstruationen. Den tidpunkten kan fastställas först när det gått ett år av blödningsfrihet. Det representerar slutet på den fertila perioden i kvinnans liv. Den genomsnittliga åldern för menopaus i Sverige är 51 år.

Definieras av tiden då kvinnan ej längre har menstruation. Nu har kvinnan mycket låga nivåer av könshormon. I snitt fortsätter klimakteriesymtomen under ytterligare 5 år men hos ca 10% av kvinnorna kan symtomen fortsätta livet ut.

Hur ser en typisk behandling vid klimakteriet ut?

Klimakteriet är en naturlig del av livet, men det kan innebära fysiska och mentala utmaningar. Behandling vid klimakteriet kan hjälpa till att lindra vanliga besvär som värmevallningar, humörsvängningar och sömnproblem. Behandling vid klimakteriet varierar och anpassas efter varje individs behov. Många väljer en kombination av livsstilsförändringar, kosttillskott och andra naturliga metoder för att få ökad balans och välmående under klimakteriet.

Det är viktigt att hitta rätt behandling vid klimakteriet för att kunna må bra och hantera förändringarna på bästa sätt. Som specialistläkare med fokus på klimakteriet vet vi att det finns en hel palett av metoder för att kunna hjälpa varje unik patient till att må bättre under klimakteriet.

Vilken klimakteriebehandling bör jag välja?

Att välja rätt klimakteriebehandling beror på vilka symtom som är mest påtagliga och hur de påverkar vardagen. Det finns en rad behandlingsmetoder att utforska men för att kunna hitta den behandling som passar just dig bäst är det viktigt att rådfråga en specialist. Våra erfarna gynekologer och specialistläkare på Noonakliniken arbetar för att ge dig som patient det bästa möjliga stödet. Vi erbjuder individuellt anpassade behandlingsalternativ och vi förstår hur viktigt det är att hitta en behandling som fungerar för just dina behov. Vår klinik är en trygg plats där du kan få professionell vägledning genom klimakteriets olika faser, alltid med fokus på att förbättra din livskvalitet och välmående.

Om du vill veta mer om vilken klimakteriebehandling som passar just dig, kan du läsa mer om bland annat hormonbehandling och utforska olika alternativ för att få vägledning kring vad som kan fungera bäst för dig under klimakteriet.

Historia om klimakteriet

I den västerländska kulturen existerar många negativa stereotyper av äldre kvinnor medan ungdomlighet ofta ses som något attraktivt. Detta kan leda till att kvinnor känner ambivalens inför förändringarna i sina kroppar under klimakteriet. Den rådande kulturen påverkar alltså kvinnans upplevelse och attityd till klimakteriet.

Förr i tiden hade man inte samma förståelse för sambandet mellan äggstocksfunktion och klimakteriebesvär. Man ansåg att mensblödningen var nödvändig för att rensa kroppen från bla gifter som annars kunde orsaka sjukdomar och psykiska besvär. När så menstruationen upphörde låg det nära till hands att tro att dessa giftiga ämnen hölls kvar i kroppen och gav upphov till sjukdomar och psykiska besvär. När kvinnans förmåga att bli gravid upphörde uppstod för många dessutom en känsla av att inte ”duga” som kvinna, hustru, älskarinna och mor. Alla dessa myter kan ligga till grund för den delvis tabubelagd syn på klimakteriet som vi har idag.

Vanliga frågor angående klimakteriet

Är det vanligt med nedstämdhet?

Nedstämdhet är ett relativt vanligt symtom under klimakteriet. Även sömnbrist (som även det är vanligt under klimakteriet) kan leda till nedstämdhet. När kvinnan får hjälp med sömnen kan nedstämdheten ofta lätta.

Vad kan man göra mot vallningar?

Värmevallningar kan minska vid ökad fysisk aktivitet, minskat intag av starkt kryddad mat och minskat intag av alkohol. Hormonbehandling är mycket effektivt mot besvär med värmevallningar.

Hur kan gynekologen avgöra att patienten är i klimakteriet?

Utifrån ålder, kvinnans historia och hur det ser ut vid gynekologisk undersökning inklusive ultraljud, kan gynekologen få en bild av om kvinnan närmar sig eller är i klimakteriet. Ibland kan blodprover ge ytterligare vägledning.

Vad ser en gynekolog med hjälp av ultraljud?

Gynekologiskt ultraljud sker vanligtvis via slidan, så kallat vaginalt ultraljud. Då kan man titta på livmoderns form och placering, på slemhinnan inuti livmodern, på äggstockarna, urinblåsan mm. Den här informationen är central både för att kunna ge vägledning var i klimakteriet patienten befinner sig samt avgöra vilken behandling som bör ske. 

Behöver jag behandling under hela klimakteriet?

Behovet av behandling vid klimakteriet varierar från person till person. Vissa behöver stöd under hela perioden, medan andra endast söker lindring för specifika besvär under kortare perioder. Att lyssna på kroppen och justera behandlingen efter behov kan vara nyckeln till en balanserad vardag under klimakteriet.

När är det bäst att börja behandling under klimakteriet?

Tidpunkten för att börja en klimakteriet behandling är individuell och beror på när symtomen börjar påverka din livskvalitet. På Noonakliniken råder vi att påbörja klimakteriebehandling redan vid de första tecknen på förändringar.

Vilken klimakteriebehandling är bäst?

Att välja rätt klimakteriebehandling beror på dina unika symtom och behov. Det finns flera alternativ, från hormonbaserade behandlingar till naturliga och livsstilsbaserade lösningar. En specialist kan hjälpa dig att avgöra vilken behandling som bäst stödjer dig genom klimakteriet, baserat på dina specifika symtom och hälsobehov.