Klimakteriet kallas också övergångsåldern. Det är åren kring sista menstruationen. Denna period i kvinnas liv pågår ca 10 år och sträcker sig från de första tecknen på minskad hormonproduktion till åren efter hennes sista mens.
När klimakteriet startar är individuellt. Det beror på olika faktorer såsom genetik, fysisk aktivitet eller tobaksrökning. De vanligaste symtomen är blödningsrubbningar, värmevallningar, sömnstörningar, hjärtklappningsepisoder, nedsatt sexlust, humörsvängningar samt slidtorrhet. Intensiteten av symtomen varierar mellan olika kvinnor.
Klimakteriet kan delas in i 3 olika faser:
Klimakteriet kallas också övergångsåldern. Det är åren kring sista menstruationen. Denna period i kvinnas liv pågår ca 10 år och sträcker sig från de första tecknen på minskad hormonproduktion till åren efter hennes sista mens.
När klimakteriet startar är individuellt. Det beror på olika faktorer såsom genetik, fysisk aktivitet eller tobaksrökning. De vanligaste symtomen är blödningsrubbningar, värmevallningar, sömnstörningar, hjärtklappningsepisoder, nedsatt sexlust, humörsvängningar samt slidtorrhet. Intensiteten av symtomen varierar mellan olika kvinnor.
Klimakteriet kan delas in i 3 olika faser:
Kallas ofta för “förklimakteriet”. Under denna fas kan kvinnan uppleva flera symtom som beror på en naturligt sjunkande nivå av progesteron. Det kan yttra sig som oregelbundna menstruationsblödningar och PMS-liknande besvär. Successivt sjunker även östrogennivån och leder till de klassiska besvären såsom värmevallningar, svettningar, hjärtklappning, sömnstörningar och trötthet. Även produktionen av androgener sviktar. Detta kan leda till minskad sexlust, trötthet och försvagning av muskelstyrkan.
Är definitionsmässigt tidpunkten för den sista menstruationen. Den tidpunkten kan fastställas först när det gått ett år av blödningsfrihet. Det representerar slutet på den fertila perioden i kvinnans liv. Den genomsnittliga åldern för menopaus i Sverige är 51 år.
Definieras av tiden då kvinnan ej längre har menstruation. Nu har kvinnan mycket låga nivåer av könshormon. I snitt fortsätter klimakteriesymtomen under ytterligare 5 år men hos ca 10% av kvinnorna kan symtomen fortsätta livet ut.
I den västerländska kulturen existerar många negativa stereotyper av äldre kvinnor medan ungdomlighet ofta ses som något attraktivt. Detta kan leda till att kvinnor känner ambivalens inför förändringarna i sina kroppar under klimakteriet. Den rådande kulturen påverkar alltså kvinnans upplevelse och attityd till klimakteriet.
Förr i tiden hade man inte samma förståelse för sambandet mellan äggstocksfunktion och klimakteriebesvär. Man ansåg att mensblödningen var nödvändig för att rensa kroppen från bla gifter som annars kunde orsaka sjukdomar och psykiska besvär. När så menstruationen upphörde låg det nära till hands att tro att dessa giftiga ämnen hölls kvar i kroppen och gav upphov till sjukdomar och psykiska besvär. När kvinnans förmåga att bli gravid upphörde uppstod för många dessutom en känsla av att inte ”duga” som kvinna, hustru, älskarinna och mor. Alla dessa myter kan ligga till grund för den delvis tabubelagd syn på klimakteriet som vi har idag.
Nedstämdhet är ett relativt vanligt symtom under klimakteriet. Även sömnbrist (som även det är vanligt under klimakteriet) kan leda till nedstämdhet. När kvinnan får hjälp med sömnen kan nedstämdheten ofta lätta.
Värmevallningar kan minska vid ökad fysisk aktivitet, minskat intag av starkt kryddad mat och minskat intag av alkohol. Hormonbehandling är mycket effektivt mot besvär med värmevallningar.
Utifrån ålder, kvinnans historia och hur det ser ut vid gynekologisk undersökning inklusive ultraljud, kan gynekologen få en bild av om kvinnan närmar sig eller är i klimakteriet. Ibland kan blodprover ge ytterligare vägledning.
Gynekologiskt ultraljud sker vanligtvis via slidan, så kallat vaginalt ultraljud. Då kan man titta på livmoderns form och placering, på slemhinnan inuti livmodern, på äggstockarna, urinblåsan mm. Den här informationen är central både för att kunna ge vägledning var i klimakteriet patienten befinner sig samt avgöra vilken behandling som bör ske.
Läkarhuset Odenplan
Odengatan 69
113 22 Stockholm
